Varför Trygga Möten?

TMÖ-24

Carin Grundberg-Sandell var med och startade Trygga Möten. 2013 fick hon Allmänna Barnhusets stora pris för sitt arbete mot övergrepp.

För ett bra arbete mot övergrepp och kränkningar behövs ett gemensamt syn- och förhållningssätt. Trygga Möten utvecklades av Scouterna för att skapa det. Ett arbetssätt som vi hoppas att fler kommer att använda sig av.

Forskning¹  har visat att skolor med gemensamma syn- och förhållningssätt angående övergrepp och kränkningar är bättre på att stoppa och motverka dessa. Att involvera alla är också en viktig del i arbetet. Föreningslivets förutsättningar skiljer sig från skolans men vi tror att det är lika viktigt att engagera alla inom ideellt drivna organisationer. Att skapa samsyn i en förening måste börja med ledare och vuxna.

Grundläggande utbildning

Genom en grundläggande utbildning skapas en gemensam grund som gör att alla kan vara med och diskutera. Trygga Mötens webbkurs är lättillgänglig och enkel att genomföra för alla ledare. Mer om utbildningen hittar du här!

Att våga lyfta på locket

Övergrepp och kränkningar förekommer överallt i samhället. Man kan därför anta att det någon gång även sker i den egna verksamheten. Att ingen tidigare sagt något innebär inte att kränkningar aldrig förekommit. Därför gäller det att våga ställa frågor till ledare om vad de har sett och hört. Gärna också till medlemmarna. För att nå framgång behövs en öppenhet och tillfällen för att tala kring de problem som kan finnas inom föreningen. Frågor som ”Hur ser vi på övergrepp och kränkningar?” och ”Hur hanterar vi en övergreppssituation?” måste diskuteras. För dessa samtal krävs att man avsätter tid på  ledarsamlingar mm. Det är svåra frågor. Därför använder Trygga Möten ofta fallbeskrivningar för att få igång samtalen.

Frågan är ständigt aktuell

Det räcker inte med att genomföra samtal en gång. Inte heller att alla ledare går en utbildning. För att få effekt behöver frågan om övergrepp och kränkningar ständigt tas upp. Inför ett läger eller någon annan aktivitet måste risker diskuteras som en naturlig del av planeringen.  Föreningen behöver ständigt ha med sig frågan; ”Vad behövs för att skapa trygghet för deltagarna?”

Beredskapsplan

Om ett övergrepp skulle ske är det viktigt att föreningen har en beredskapsplan. Vem har ansvar för vad och i vilken ordning ska olika saker göras? Precis på samma sätt som det behövs en plan för olyckor, bränder eller liknande.

Gemensamma förhållningssätt

Det är viktigt att skapa en gemensam uppfattning om hur medlemmarna får bete sig mot varandra så att alla vet vad som gäller. Bäst är att involvera barnen och ungdomarna i detta. Ofta tänker de också på sådant som vuxna inte tänkt på. Till att börja med kan det dock vara enklast att ledare och styrelse påbörjar arbetet med att skapa en gemensam grund. Vårt material ”Tryggare tillsammans” är en god hjälp för att göra detta.

 

 

¹Utvärdering av metoder mot mobbning – Skolverket, A meta evaluation of methods and approaches to bullying (pdf) – Ken Rigby